myndigheternas diskriminerande jämställdhetperspektiv

jämställdhetspolitiken skall vara till för att folk får samma rättigheter och lika chanser till personlig utveckling. eller?

regeringens ansträngningar med jämställdhetspolitiken har en lång historia och har varit framgångsrika. enligt European Institute for Gender Equality hamnar sverige på första plats inom EU med 83.6 utav 100 poäng.

jämställdhetspolitik associeras i dessa kretsar dock med att jämställa kvinnliga och manliga personer, och i synnerhet med att förebygga manliga personernas våld mot kvinnliga personer. förutsättningen till att denna politik skall fungera är att (1) alla har ett kön och (2) könet är antingen kvinnlig eller manlig. gender equality och jämställdhet innebär tydligen att två (hittills ojämna) sociala och_eller juridiska könskategorier skall jämställas.

en binär perspektiv framgår även ur regeringens mål för jämställdhetspolitiken:

kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

den explicita tvåkönsnormen inom dom rådande jämställdhetsförhållanden medför dock att alla andra personer, dom som inte identifierar sig eller kan identifieras som (enbart) kvinnlig eller (enbart) manlig, osynliggörs i processen. vilket är ironiskt, tycker vi. den nuvarande jämställdhetspolitiken utesluter våldsamt intersex och_eller icke-binära personer samt personer som inte önskar bli identifierade med någon könskategori över huvudtaget. i sverige råder det alltså en statligt främjad könstvång; alla personer måste kunna tilldelas till en entydig, binär könskategori.

ironiskt dock att det våldsförebyggande syftet med jämställdhetstanken i sig bär våld mot och förtryck av andra identiteter.

skatteverket vägrar att korrigera felaktiga personuppgifter

i praktiken är det så att myndigheterna vägrar att registrera en annan könstillhörighet än dom två som är lagstadgade. undertecknad har ansökt om registrering av sin könstillhörighet enligt passhandling (vilken utvisar ‘X’ under kön) och om byte av personnummer till ett könsneutralt alternativ. skatteverket avslog ansökan med följande motivering:

“eftersom det enbart finns två juridiska kön i sverige, [det ena och det andra], kan en ändring av din registrering av könstillhörighet inte ske till ett tredje juridiskt kön. eftersom födelsenumret i personnumret motsvarar antingen [det ena eller det andra] kan skatteverket inte ändra ditt personnummer så att det motsvarar ett könsneutralt sådant.”

beslutet strider bl a mot själva syftet med folkbokföringen, nämligen att personuppgifterna i folkbokföringsregistret skall vara korrekta. det strider även mot EU-rätt om fri rörlighet av unionsmedborgare och utgör diskrimineringsgrund könsidentitet. beslutet har överklagats hos förvaltningsrätten i malmö. överklagandet kan läsas här.

vetenskapsrådet jämnar ut könsskillnader: alla ska vara binära

vetenskapsrådet (VR) är en statlig myndighet som är till för att stödja forskning inom sverige. bidragen ska fördelas jämt mellan kvinnliga och manliga personer enligt regeringens jämställdhetsperspektiv. alla andra personer utesluts dock från att få en chans till att bli jämställda.

som statlig myndighet har rådet uppdrag av regeringen att integrera en jämställhetsperspektiv i verksamheten. för att söka bidrag från VR ska användaren registrera sig på prisma, som är “ett ansöknings- och ärendehanteringssystem. Systemet riktar sig till svenska forskningsutförare, såsom universitet och högskolor, samt till enskilda forskare. De tre forskningsfinansiärerna Formas, Forte och Vetenskapsrådet är systemets ägare. (https://prisma.research.se/#aboutprisma)” .

i prisma utgör kön en personuppgift som krävs för att gå vidare med registreringen. fältet ‘kön’ ger två val; detta val kan göras fritt oavsett användarens ev tilldelade personnummer. i och med att fältet inte går att hoppa över blir användaren tvungen att förhålla sig till en tvåkönsmodell.

den 2018-03-21 skickade jag en förfråga till VR om hur personer med ett kön annat än dom som listas i fältet ska göra med tanke på registreringsprocessen i prisma. jag fick svar om att det ska diskuteras inom organisationen om hur VR ska göra framöver. då jag inte fick respons efter det mejlade jag en gång till den 2019-12-05, denna gång med kopia på min passhandling där det framgår att båda alternativ i prisma är olämpliga. det trista svaret jag fick den 2019-12-10:

I dagsläget har vi inte tagit ställning åt något håll angående detta så det går tyvärr inte att välja något annat än man eller kvinna i vår databas just nu. Vi håller dig dock uppdaterad om det blir någon förändring. (handläggare på VR i en mejl)

att VR “inte tagit ställning åt något håll” lyder hyfsat neutralt, men är en eufemistisk formulering för att säga att VR tolererar för närvarande diskriminering på grund av könstillhörighet i systemet prisma. VR tolererar att personuppgifter blir felaktiga på personer som råkar hamna utanför valmöjligheterna i fältet ‘kön’.

det var bedrövligt att inse att forskarnas personlig integritet inte skyddas av finansiären. det gör mig ledsen och förbannad över att bli bemött med ignorans.

den 2020-01-28 bad jag om att bli informerad om vilka diskussioner som pågår inom VR organisation för att lösa detta. svaret är entydigt:

“Vetenskapsrådet ska enligt myndighetens instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Vetenskapsrådet ska enligt myndighetens regleringsbrev från regeringen redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för regeringens jämställdhetspolitik. Det övergripande målet för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mer information om regeringens jämställdhetspolitik finns på regeringens webbplats https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet.

“För att Vetenskapsrådet ska kunna främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel och bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken anser myndigheten att det är nödvändigt att samla in uppgifter gällande om de som ansöker om forskningsmedel är kvinnor eller män.

“Vetenskapsrådet har för närvarande inga planer på förändra kravet på att sökanden ska ange kön (man eller kvinna) vid ansökan om forskningsmedel.” (mejl från VR mottagen den 2020-01-28)

VR:s resonemang till att bibehålla tvåkönsmodellen är att VR måste följa regeringens instruktion för att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. med andra ord: VR struntar i att dra igång en process med syfte att kunna registrera alla bidragmottagarnas korrekta personuppgifter och att integrera en jämställdhetsperspektiv som inte utesluter en del personer.

följande problem med resonemanget vill jag peka på:

(1) VR:s ståndpunkt är att motverka diskriminering på grund av binär könstillhörighet. det händer genom att aktivt utöva diskriminering på grund av all annan könstillhörighet.

(2) det finns inga hinder i att följa regeringens jämställdhetspolitik och samtidigt ge dom bidragssökanden fler än två val i fältet ‘kön’. det finns inte heller något krav från regeringens sida på att alla användare ska ange kön. agendan med att främja jämställdhet får inte vara exkluderande.

(3) rådet säger att det agerar på instruktion av regeringen och är därför anhållet att registrera kön enligt en tvåkönsmodell. i själva förordningen med instruktion för Vetenskapsrådet (2009:975) finns instruktioner om jämställdhet. däremot finns ingen närmare specifiering på vad konceptet innebär.

2 § 12; integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel (Förordning 2009:975 med instruktion för Vetenskapsrådet)

ur intruktionen framgår alltså inte att VR är skyldigt att registrera uppgifter enligt tvåkönsmodellen. instruktionen lyder “främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel”. instruktionens innebörd är upp till VR:s tolkning.

VR bör ha ett intresse i att personuppgifterna på sina bidragsmottagare stämmer, men rådet struntar i det. VR är nog istånd att agera på egen hand som finansiär för att skydda, stödja och inkludera sina bidragsmottagare, men väljer istället att tvinga alla att förhålla sig till en specifik norm och att på så sätt exkludera dom som inte passar in.

modernisera jämställdhetsidén

myndigheter såsom regeringen är i akut behov att uppdatera sina föreställningar om vad jämställdhet innebär. det behövs ett normkritiskt perspektiv som är mer inkluderande. annars riskerar dom att förstärka stereotyper och strukturer. detta har påpekats från olika håll.

nationella sekretariat för genusforskning yttrar sig kritiskt om regeringens formulering av jämställdhetsmålen (egen fetstil):

Målen präglas av en förståelse av jämställdhet som bygger på lika utfall för två enhetliga grupper –kvinnor och män – som ställs i ett motsatsförhållande till varandra. Genom att fokusera på fysiska kvinnor och män, som ska ha samma och lika mycket av olika saker, istället för att låta normer om kön och makt stå i centrum för jämställdhetsbegreppet, tenderar en sådan binär förståelse att i själva verket återskapa och förstärka genusrelationer snarare än förändra dem. Det får också till följd att t.ex. transpersoners erfarenheter av könad ojämlikhet exkluderas. (yttrandet som pdf)

Frida Stjernholm på jamstalldhetsexperten.se skriver såhär i en artikel om hur idén med jämställdhet kan moderniseras.

Vad händer om vi som jobbar med jämställdhet fortsätter att exkludera transpersoner i våra kvantitativa och kvalitativa genusanalyser? Det innebär att personer som inte känner att de passar in i någon av grupperna man och kvinna, dvs icke-binära transpersoner, faller utanför – och vi bidrar därmed till stigmatiseringen och den psykiska ohälsa som är alarmerande hög hos transpersoner.

[…] Det krävs en förändring i hur vi tänker kring begreppet jämställdhet. Jämställdhet handlar inte enbart om kvinnor och män – det handlar om oss alla! Det är därför hög tid att modernisera jämställdhetsarbetet och hela idén om vad jämställdhet innebär!

om folk ska jämställa så ska det ske på schyssta villkor för all marginaliserat och utsatt folk. jämställdhet ska innehålla fler aspekter än könstillhörighet. vi behöver ett intersektionellt perspektiv för att uppmärksamma strukturell diskriminering av personer med trasitionsbakgrund, rasifierade personer, personer som utesluts pga hur en person rör sig, neurodiversitet eller hörselstatus (länk till Teckenspråkets Röst som arbetar mot att likaställa svenskt teckenspråk med svenskt tal- och skriftspråk).

---

vidare läsning

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (PDF; statens offentlig utredning) (särskilt intressant är “4.5 Ett transperspektiv på jämställdhetspolitiken”)

SÅ GÖR DU: HBTQ-kompetent jämställdhetsarbeteEn handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet (PDF)